1. Förbli lugn och överblicka situationen. Finns det ytterligare fara för dig eller andra? Säkra platsen.

2. Bedöm skadan. Tala lugnande till djuret och låt det veta var du är innan du rör det. Har djuret ont sätt nossnara innan du undersöker. Undvik nossnara om hunden/katten har svårt att andas.

2. Ge första hjälpen och förbered transport.

1. Säkra fria luftvägar. Öppna munnen, dra fram tungan, kontrollera att det inte finns något i svalget som kan hindra andning.

2. Stäng djurets mun och forma dina läppar om nosen. Blås försiktigt för att se att bröstkorgen reser sig. Tänk på att små djur har små lungor. Blås inte för hårt eller för mycket.

3. Andas med ca 20 andetag per minut tills andning kommer igång eller tills du når veterinär.

Hjärt-lungräddning för hund och katt

1. Säkra fria luftvägar. Öppna munnen, dra fram tungan, kontrollera att det inte finns något i svalget som kan hindra andning.

2. Med hunden/katten i sidoläge och en handflata mot de sista revbenen (närmast bakbenen) ges ett par kraftiga kompressioner av bröstkorgen för att stimulera andning och hjärta.

3. Om du ej ser tecken på andning eller puls fortsätt enligt följande:

Med hundens/kattens mun stängd sätter du dina läppar om nosen och blåser försiktigt fem långsamma andetag. Se att bröstkorgen lyfter sig men inte blir onaturligt stor. Ju mindre djur desto försiktigare andetag för att inte skada lungorna.

Med raka armar trycker du ner bröstkorgen 30 gånger i snabb följd (ca två tryck per sekund). Du ska inte krossa revbenen men kompressionerna ska vara tydliga och mellan varje tryck måste bröstkorgen få möjlighet att expandera helt.

Gör paus i hjärtmassagen och ge ytterligare två andetag.

Fortsätt hjärtmassagen. Är du ensam upprepa 30 tryck – två andetag tills puls och andning återkommer eller du inte orkar längre. Är ni två gör den ena 15 tryck följt av att den andra ger ett andetag o.s.v.

Transport av skadad hund och katt

Om hunden/katten kan, är det oftast bäst att låta den gå själv om inte ansträngning kan förvärra skadan t.ex. vid ormbett. Om du bär hunden/katten tänk på att lyfta utan att trycka ihop bröstkorgen och utan att trycka på luftstrupen. Det är också viktigt att försöka hålla djurets ryggrad rak, framför allt om man misstänker ryggskada. Om hunden/katten har ont, gör en nossnara med t.ex. gasbinda för att förhindra att du blir biten (se avsnittet om Munkorg och nossnara).

Katt eller liten hund bärs bäst vilande på båda armarna. En hand under frambenen och en under bakbenen. Har man tillgång till transportbur är det att föredra. Mellanstora hundar lyfter man med en arm om förbröst och framben med handen om armbågen och med andra armen under låren och bäckenet.

Stora hundar som inte kan hanteras av en person kan förflyttas på en bår. Gör en provisorisk bår av en bred planka/dörr eller bär hunden i en filt/lakan.

En hård bår är att föredra men risk finns att hunden kan trilla eller hoppa av. Om möjligt avdelas en person att hålla hunden stilla på båren. Man kan också stabilisera hunden på båren genom att dra ett par tag med tejp över hunden.

Munkorg och nossnara

Det är inte elakt att förse hunden/katten med munkorg och nossnara. Har djuret ont kan det bita omkring sig i panik hur snällt det än är i vanliga fall. Munkorg är fel endast om hunden/katten har påtagligt svårt att andas. Har du ingen munkorg gör du lätt en nossnara enligt följande instruktioner.

Snaran görs genom att göra en stor lös ögla på t.ex. en lång bit gasbinda alternativt ett snöre, rep, tygremsa eller ett koppel. Gör en ögla genom att göra en vanlig kärringknut med två slag. För öglan över nosen (knuten ska hamna på ovansidan av nosen) och dra åt försiktigt så att munnen inte kan öppnas. Ändarna korsas under nosen och knyts sedan bakom öronen.

Tassbandage

Lägg remsor av bomull mellan tårna och under sporren. Rulla ut en bomullslinda från tassens baksida, över tårna och upp på framsidan. Skilj gärna bomull från sårskada genom att lägga en kompress emellan.

Vira bomullslindan i överlappande varv runt tassen. Fäst med tejp. Upprepa med gasbinda för att förstärka. Gasbindan kan dras åt ganska hårt så att bandaget sitter stadigt utan att hindra blodtillförseln till tassen.

Skydda gärna bandaget med ett yttre lager elastisk linda eller förstärk med några remsor tejp för att förhindra att bandaget glider.

OBS! Ett bandage måste bytas dagligen, oftare om det blir blött. Skydda mot väta t.ex. med en plastpåse eller en tass-sko vid rastning.

Åtgärder vid vanliga akuta situationer

Följande text är menad som råd i akuta situationer tills veterinär kan kontaktas. Rådgör alltid med veterinär så snart som möjligt.

Sårskador

Ytliga småsår liknande skrubbsår behöver vanligen inte mer åtgärd än regelbunden rengöring med t.ex. klorhexidinlösning. Djupare skador som går genom hela huden bör undersökas av veterinär eftersom även ett litet hål kan dölja en stor skada. Små bitsår drar snabbt ihop sig men bakterier som blir kvar under huden kan orsaka bölder. Tvätta sår med vatten eller fysiologisk koksaltlösning, bandagera och kontakta veterinär.

Brännskada

Skölj med kallt vatten i minst 15 minuter (tag tid), skydda med kompress och bandage. Kontakta veterinär.

Värmeslag

Lämna aldrig djur i bilen under den varma årstiden. Symtom är kraftigt hässjande (hunden/ katten flåsar med tungan hängande ut ut munnen) och svaghet följt av medvetslöshet. Är olyckan framme, kyl hunden/katten med vatten eller fuktiga handdukar under transport till djursjukhus. Djur som drabbats av värmeslag bör alltid undersökas av veterinär eftersom inre skador kan ha uppstått.

Ormbett

Ett ormbett svullnar snabbt upp och är mycket smärtsamt. Bett i tassar är farligare än i nosen. Håll hunden/katten lugn och bär den till bil/båt för transport till veterinär och vidare behandling. Kortison har ringa eller ingen effekt men kan vara motiverat om man har långt till veterinär.

Förgiftning

Försök inte få hunden/katten att kräkas. Du gör bara situationen värre. Om djuret inte är mentalt påverkat (svårt att kontakta) ge det något att äta för att späda ut/neutralisera giftet. Tag med förpackningar, växter, svampar eller annat prov på giftet till veterinären. Hos veterinären kan kräkmedel ges om det är lämpligt samt vidare vård beroende på gift.

Främmande föremål i mun och svalg

Behövs vanligen två personer. En som står bakom hunden/katten för att hindra den från att backa och en som håller upp käkarna med grepp precis bakom hörntänderna samt en som försöker få bort föremålet som sitter fast. Runda föremål i svalget (boll) kan vara mycket svåra men försök att få en pincett eller ett finger bakom föremålet och dra ut det. Var beredd på att djuret kan försöka bita i panik. Är tungan svår att hålla, kan man förbättra sitt grepp med en handduk, hushållspapper, kompress eller dylikt.

Krampanfall

Hunden/katten faller ihop med ryckningar i huvud, kropp och ben. Djuret är ofta okontaktbart och kan bajsa och kissa på sig. Hunden/katten behöver lugn och stillhet.
Släck ljuset, täck gärna över ögonen med en handduk men lämna nosen fri för andning. Stäng av TV/ stereo och andra ljudkällor. Undvik att röra hunden/katten och stoppa inte in något i munnen. Ring veterinär och rådgör. Anfall går ofta över på några minuter men om det inte verkar gå över, måste du till veterinär för kramplösande behandling.